Genarps kyrka - läs mer
(Artikeln är publicerad 2012-10-24)
Koret rymmer idag altare med altaruppsats, altarrundel med knäfall i en halvcirkel runt altaret, kororgel, dopfunt samt degnebänk eller klockarstol.
Kyrkans altaruppsats tillkom på 1780-talet, som gåva av majoren Jacob Tage Silfverskiöld till Häckeberga och hans hustru Gustava Charlotta Hallenborg. Altaruppsatsen har i mitten en målning, föreställande Jesus i Getsemane. Delar av altaruppsatsen har troligtvis tidigare ursprung. Altarrundeln fanns inte heller ursprungligen, utan tillkom under andra halvan av 1600-talet. I muren till triumfbågen på södra sidan finns ett fästjärn och en avsågad bjälke, som kan vara delar av antingen ett triumfkrucifix eller ett korskrank, det senare vanligt förekommande i danska kyrkor.
I den danska kyrkan efter reformationen fanns bikten kvar som enskild handling mellan präst och församlingsmedlem. Detta innebär att det också troligtvis funnits en biktstol i koret norr om altaret. I den svenska reformationskyrkan var syndabekännelsen däremot en kollektiv handling som inledning till nattvarden, och troligtvis försvann biktstolen under 1600-talets senare del, kanske samtidigt som altarrundeln installerades.
Klockarstolen var avsedd för klockaren som hade till uppgift att leda sången och hjälpa prästen under gudstjänsten, och tillkom troligtvis vid en mer omfattande renovering då även de nuvarande menighetsbänkarna inreddes 1787. I golvet nedanför kortrappan finns nergången till gravvalvet, täckt av en stor trälucka. Nergången till gravvalvet under sakristian finns strax intill i nordöstra hörnet av det norra sidoskeppet.
Dopfunten har daterats till 1100-talet och har tidigare tillhört Allhelgonaklostrets kyrka i Lund. Den överfördes 1595 till Genarps kyrka, som alltså tidigare saknat dopfunt, genom fru Thale Ulfstands försorg. Ursprunglig placering var med all säkerhet enligt Palladius anvisningar längst ner i kyrkan, d v s under den nuvarande orgelläktaren. Numera står den i koret, vilket speglar den nutida kyrkans önskan att låta dopet vara en del av gudstjänsten där barnet tas upp i församlingen. I samband med installationen av en kororgel 2004 flyttades dopfunten från en tidigare placering vid dörren till sakristian
till motsatta sidan av koret.
Predikstolen har ursprungligen stått på den södra sidan, där man fortfarande kan se en murklack och ett fästjärn som hållit predikstolen på plats. Denna första södra placering är i enlighet med Palladius anvisningar. I samband med att herrskapsläktaren byggdes blev predikstolen flyttad till sin nuvarande plats på den norra sidan. Predikstolen är ett högklassigt renässansarbete från slutet av 1500-talet. Vid en restaurering på 1700-talet målades den ursprungliga färgen över. Predikstolen prydes av sex förgyllda bilder, föreställande de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus med den bevingade människan; Markus med lejonet; Lukas med oxen och Johannes med örnen samt apostlarna Petrus och Paulus.
Herrskapsläktaren, avsedd för innehavarna av Häckeberga, uppfördes 1669 av fru Mette Rosenkranz och pryddes med talrika vapensköldar, änglahuvuden och ornamentik. Läktaren är helt sluten med fönster som kan hissas upp och ner efter behag. Att läktaren dessutom är högre placerad än predikstolen är förmodligen ingen slump. Läktaren disponeras och används fortfarande vid högtidligare tillfällen av herrskapet på Häckeberga, som också svarar för underhållet av läktaren.
Som tidigare sagts kom reformationen att starkt påverka utformningen och inredningen av kyrkorummet. När helgonaltarna försvann blev det enklare att inreda kyrkorna med fasta bänkar riktade mot huvudaltaret. (Jfr dagens katolska kyrkor med flera sidoaltaren och lösa stolar.) Behovet att kunna vända sig även mot predikstolen löstes genom att de främre bänkraderna fick dubbla säten. Föga förvånande kom bänkarnas placering också att spegla den sociala rangordningen med de förnämsta i samhället längst fram.
Herrskapsbänkarna i Genarps kyrka har stått på samma ställe sedan kyrkan byggdes, och är alltså avsedda för innehavarna av Häckeberga, d v s ursprungligen familjen Ulfstand. Bänkarna är dekorerade med målningar och utsirningar, troligtvis från en verkstad i Malmö. En dendrokronologisk analys visar att trädet som använts har fällts före år 1600 vid en ålder av 150-200 år. (Opublicerad rapport av Henrik Widmark, länsstyrelsen i Malmö, 2001.) Herrskapsbänkarna är
stilmässigt mycket likartade predikstolen och torde utgå från samma verkstad (K. Andersson, 1992.) Någon dendrokronologisk undersökning av predikstolen är så vitt känt inte gjord.
Källor:
Nilsson, Bo, Genarps kyrka. Hämtat från Bos hemsida den 5 november 2012.
Extern länk till annan sida om Genarps kyrka:
Svenska kyrkan
