Tagholmsvägen 17 (Biblioteket)

Genarps bibliotek på Medborgarhuset - invigning 16 april 1994

Det var under livliga former som Genarps bibliotek invigde sina nya lokaler i Medborgarhuset på Tagholmsvägen 17, lördagen den 16 april 1994. Om detta stod att läsa i en av de lokala dagstidningarna dagen därpå:

Det var rusning till Medborgarhuset i går. Den nya biblioteksfilialen invigdes samtidigt som den årliga konstställningen öppnade i lokalerna intill. Bandet Teach & Preach välkomnade med högljudd 60-talsmusik och mer än en Genarpsbo höll ena handen för örat samtidigt som de hälsade på bekanta med den andra.

(Källa: SDS 19940417 Anders Fähltman: Högljudd invigning av nya biblioteket)

Även teatergruppen Muntra Fruarna, kyrkokören och kaffeserveringen bidrog till den festliga stämningen. Men att flytten inte hade skett helt utan motstånd framkom i det invigningstal som hölls av biblioteksnämndens ordförande Marie Nordström. Hon nämnde det tidigare bibliotekshusets centrala läge och mysiga lokaler, men påpekade att ”kanske har vi räddat Medborgarhuset”.

Förslaget om en flytt av biblioteket föranleddes av att Medborgarhuset drogs med ett ekonomiskt underskott och behövde en stadigvarande hyresgäst, vid sidan om de föreningar som dittills hyrt in sig i lokalerna. Varken bibliotekets ledning, dess personal eller Genarps föreningar var särskilt förtjusta, men i slutet av 1993 accepterade biblioteksnämnden motvilligt förslaget. Efter en två månader lång ombyggnad av fastigheten kunde bibliotekarierna börja packa upp de 17 000 böckerna i det nya ”medborgarbiblioteket”. Det var då elva år sedan senaste flytten. 

Historik av Genarps biblioteksverksamhet

1982 gjordes en omfattande renovering av det gamla järnvägshotellet på Welins väg 10 B (läs mer på följande länkar till Welins väg 10 B - gamla Järnvägshotellet och Welins väg 10 B - gamla biblioteket)  där biblioteket hade sin verksamhet 1937 - 1994. Efter att tillfälligt ha huserat i det gamla posthuset på Heckebergavägen 3 (läs mer på länk till Heckebergavägen 3) flyttade biblioteket tillbaka i januari 1983. I samband med det gjorde den dåvarande bibliotekarien Yvonne Pålsson en sammanställning av biblioteksväsendets historia i Genarp från 1875 och framåt. Utifrån protokoll från bland annat biblioteksstyrelse- och kommunfullmäktigesammanträden, nedtecknade hon en bibliotekshistorik varifrån huvuddelen av nedanstående beskrivning är hämtad, dock något omformulerad på sina ställen.

1875 - 1911

Den 3 oktober 1875 samlades kommunalstämman i Genarps församling ”för att höras, huruvida beslut kunde fattas om anskaffande af ett sockenbibliotek för Genarps socken”. 239 röstade för och 212 röstade mot ett inrättande av sockenbibliotek. Böcker skulle införskaffas till en summa av 100 kronor. Pengarna togs i form av förskott ur kommunens kassa, men senare skulle var och en som stod upptagen i fyrktalslängden debiteras 2 öre och dessutom skulle var och en som utnyttjade biblioteket betala 50 öre i årsavgift.

Sockenbibliotekets första lokal var Genarps skolhus och till föreståndare utsågs skolläraren O. Fredriksson i Genarp. Arvodet var 10 kronor om året. Antalet böcker var 120. Biblioteket hölls öppet varannan söndag 1 timme efter gudstjänstens slut. En bibliotekskommitté utsågs: bokhållare herr J. Mattsson, Häckeberga, skollärare Ekström från Stora Perstorp, inspektor J. Pettersson från Toppeladugård samt kommunalstämmans ordförande Lars Jönsson.

1877 utsågs en ny biblioteksföreståndare – åbon Lars Kristoffersson. 1880 diskuterades förslaget om att använda hundskatten i kommunen till biblioteksändamål. 24/1 röstade man fram förslaget, men redan 14/2 rev man upp beslutet. Istället skulle varje fyrk i socknen anslå 1 öre årligen.

En kommitté utsågs att upprätta stadgar för biblioteket. Dess förslag antogs 14/2, med tillägg om öppethållande. En biblioteksdirektion utsågs att vara ansvarig för verksamheten: baron H. Wrangel från Toppeladugård, mjölnare A. Andersson från Häckeberga kvarn och Lars Jönsson från Genarp. Dessutom erbjöd kyrkoherde G. Strömer sig att betala 10 :- årligen till biblioteket under sin tid som kyrkoherde i församlingen. Åbon Lars Kristoffersson utsågs på nytt till föreståndare, dock utan ersättning.

Någon statistik från denna tid finns inte bevarad, utan först från och med 1911 finns belägg från verksamheten.

1912 - 1936

Anslag från kommun och stat var inte att tänka på förrän efter 1912. Mellan 1911 och 1919 fanns en huvudavdelning i Genarp och en underavdelning i Häckeberga. Stadgar för verksamheten antogs 1912/1913.

$ Genarps församlings folkbibliotek var avsett för personer som tillhörde Genarps församling

$ Kyrkstämman valde medlemmar till biblioteksstyrelsen

$ Styrelsen valde bibliotekarie/r, beslutade om bokinköp, såg till att anslagen användes ändamålsenligt

$ Bibliotekarien skulle sköta boksamlingen, upprätta en katalog, föra statistik, sköta ekonomin

$ Biblioteket fördelades på 2 stationer, biblioteket var öppet 2 ggr i veckan (må o to 3 4 e.m.)

$ Låntagare fick låna 1 band i taget, i tre veckor

$ Person i vars hem det fanns en smittsam sjukdom fick inte låna någon bok

Anslag kom både från stat och kommun. Det statliga anslaget utdelades i form av inbundna böcker, som stod upptagna i ecklesiastikdepartementets grundkatalog. Det kommunala utdelades kontant.

1912 var anslagen 75 kronor från staten och 75 kronor från kommunen. Några större utgifter utöver bokinköp förekom inte förrän 1915 då bibliotekarierna började arvodera för sina tjänster, 25 à 30 kronor om året.

Den del av boksamlingen som fanns i Häckeberga cirkulerade mellan olika skolor i Häckebergas och Degebergas omgivningar, till en början stannade boksamlingen 4 månader på varje ställe, men ökade senare till ½ år. Från och med 1920 fördelades boksamlingen så, att hälften stannade i Genarp och hälften fördelades lika mellan Häckeberga, Degeberga och Tegelbruks folkskolor. Även inköpen fördelades på liknande sätt.

Under 1920-talet fick också varje skola en egen bibliotekarie. Alla var folkskollärare: Vilhelm Welin (Genarp), Erik Lundin (Degeberga), Herman Lindberg (Häckeberga) och N. Emil Nilsson (Tegelbruk).

1931 valdes G. Vilhelm Welin för första gången till tre poster: ordförande, sekreterare och kassör i biblioteksstyrelsen. Han var då också bibliotekarie i Genarp, vilket han varit sedan 1914. 1938 efterträddes han som bibliotekarie av lärarinnan Karolina Andersson. 1947 blev Welin också kommunalfullmäktiges ordförande.

1936 -1962

1936 skulle ett hus restaureras för att kunna användas till kommunala ändamål (järnvägshotellet) Biblioteksstyrelsen föreslår då i en skrivelse till kommunalfullmäktige att biblioteket skulle få lokaler i övervåningen.

Under 1937 inköptes en del inventarier och biblioteket kunde flytta in i nya lokaler.

1947 beslöt styrelsen att den socialdemokratiska ungdomsklubbens studiecirkel skulle få utnyttja läsrummet, ”i den mån det kunde utnyttjas”, dock endast i samband med bibliotekets öppetthållande och under bibliotekariens tillsyn.

Då Degeberga folkskola lades ner 1950, delades dess boksamling mellan Tegelbruks och Häckebergas skolor.

1950 avflyttade bibliotekarien och lärarinnan Karolina Andersson från orten och under 1951 tog fru Inga Maria Kannitz över sysslan. Ersättningen per år var då 500 kronor.

1962 - 1983

1962 renoverades lokalerna. Polisen hade då flyttat till Dalby och biblioteket kunde flytta ner på nedervåningen.

1974 införlivades Genarp med Lunds kommun, biblioteket blev filial till Lunds stadsbibliotek.

1982: Under sommaren och hösten inrymdes biblioteket tillfälligt i gamla Posten, då lokalerna på Welins väg byggdes om. Dessa återinvigdes lördagen 15 jan 1983. Hela nedervåningen blev då bibliotek.

Därmed är vi framme vid artikelns inledning – flytten till Medborgarhuset på Tagholmsvägen 17 år 1994. Detta skrivs år 2019 och på dessa 25 år har det naturligtvis hänt mycket, främst tack vare den digitala utvecklingen. Utlån och återlämning sker via självbetjäningsautomater sedan 2011. Både böcker och filmer kan lånas digitalt. Sedan 2015 håller biblioteket ”Meröppet”: alla som över 18 år kan få behörighet att använda sig av biblioteket även under obemannade tider. Antalet medier (böcker, filmer och cd-böcker) är något färre än 1994: cirka 15 500. Antalet e-böcker och e-ljudböcker uppgår till cirka 25 000.

Artikeln bygger på texter och tidningsartiklar som finns på biblioteket i Genarp.

2019-04-15 Annika Hagstedt Wern, verksamhetsledare på Genarps bibliotek